head
hem
liv
grund
symb
En livssyn delas vanligtvis upp i fyra olika kategorier, som underlättar förklarandet för ens livssyn.
De fyra olika kategorierna är:
  • Verklighetssyn
  • Människosyn
  • Samhällssyn
  • Historiesyn
Dessa punkter brukar lyfta fram frågor som;
Varför föddes jag och varför finns jag till?
Vad är en människa i förhållande till allting annat?
Har vårt liv en mening, ett värde och ett bestämt mål?
Hur ska jag kunna få vara mig själv, få en sann identitet?
Slutar livet vid graven eller finns det ett evigt liv?
Har historien en mening och ett mål, eller sker allting av en slump?
Hur ska jag befria mig från skuldkänslor, brister och allt som hindrar mig från att leva ett riktigt och äkta liv?
Hur ska jag kunna hitta någon som vill vara tillsammans med mig och dela livet med mig?
Varför bör jag handla rätt, göra det goda och undvika det onda?
Finns det en yttersta dom?
Hur långt är jag ansvarig för vad som händer i mitt liv?

Det sägs vara de vanligaste frågorna. Saftanismen besvarar inte samtliga av dessa frågor. Skälet till det är att man inom Saftanismen inte anser alla dessa frågor bär någon konkret betydelse för hur vi lever våra liv.
Då Saftanismen även bygger på den egna individens styrka, så kan även en del av dessa åtaganden variera, i viss mån, utefter de personliga åsikterna man besitter. Fast även om Saftanismen vilar på individers åtaganden, är grundprinciperna de samma för alla, ifall de är Saftanister. Det är de grunderna som skall besvaras på den här sidan.
  • Verklighetssyn
  • Här är det brukligt att besvara frågor om vår verklighet, som hur allt kom till med mera. Är världens syfte materialistiskt eller idealistiskt?
  • Människosyn
  • Synen på vad en människa är i befattning till sin omgivning. Här talas ofta om till exempel en biologisk syn, som innebär att; människan är blott ett djur bland andra djur. Inom den biologiska synen existerar inte själen.
    Ett annat exempel är den humanistiska synen. Då anser man att människan står över djuren på alla vis, vi är de enda varelserna med fri vilja och själ.
    Sedan talas det även om den religiösa synen. Människan är andlig, men Gud är allsmäktig och det är Gud som fattar besluten om ditt liv. Inom detta synsätt lever även själen vidare efter kroppens död.
  • Samhällssyn
  • Hur vi ser på samhället kring oss i stort. Hur stor roll har det sociala i ditt liv för ditt mående? Bör majoriteten gå före minoriteten i alla ändamål? Är det okej att inte passa in bland gemene man?
  • Historiesyn
  • Här besvarar bland annat hur stor del har vi påverkats av det som skett tidigare. Vet vi ens om tiden är linjär? Kan våra kulturarv vara ödestigna inom våra val för våra egna liv?


worm

Människosyn

En Saftanist försöker inte uppnå en levnadsstandard som är baserad på en tro om ett efterliv. Vi är en del av ett kretslopp och när vi förgås äts vi upp och blir en del av moder jord. Vi är olika ämnen som skänker oss glädje och sorg, lek och krig. Fast, detta hindrar ej en individuell tanke kring spirituella ting. En Saftanist kan mycket väl ha tankar och en form av övertygelse kring andlighet. Det enda som Saftanismen står fast vid på denna punkt är att det inte ska bestämma hur ditt liv levs. Lev ditt liv utefter att det är allt du får. Gör det bästa av din tillvaro och forma ditt liv på egen hand. Ifall livet ter sig mörkt och dystert, så är det med andra ord du som ser det på det viset. Det är även bara du som kan se till att ta dig ur det du ej trivs med. Som Saftanist är det viktigt att kunna se de sakerna som gläder just dig. Det är även viktigt att inte låta andra guida dig genom ditt liv, för det är ditt liv, och det är du som ska leva det.
En Saftanist lever sitt eget liv, och låter även andra leva sina. Vi följer Voltaires princip om att sköta sin egen trädgård.

Som Saftanist blandar man även den biologiska- med den humanistiska-synen. Detta för att vi nämligen alla är individer som fattar egna beslut, men vi anser oss inte vara överlägsna djuren för det. Vi inser att även djur fattar sina egna beslut, och att även de är individer.
Vår åsikt om Gud är att vi är Gud. Vi är alla våra egna gudar. Gudar över våra öden, vi formar våra liv. Våra val och handlingar bidrar till att skapa oss saker vi vill ha ut av livet. Vi är skaparna, och vi är de enda som har rätten att bestämma över oss själva.

Historiesyn

Man kan inte frångå det faktum att våra tankar blivit till utefter vad vi upplevt i våra liv och de tankar det väckt. Därmed har samhället vi haft kring oss givit börd till det vi är idag. Om man hade växt upp i en annan kultur hade man säkerligen formats annorlunda. Saftanismen har formats efter en västerländsk kultur, och det märks tydligt. Man kan hävda att samhället format oss, men är det inte lika mycket vi som formar samhället? Om vi alla reser oss upp och vågar vara oss själva, har vi då inte format samhället efter vad vi verkligen vill? Fast historiska skeenden visar på att vi jämt och ständigt hellre fogar oss i vad som sker kring oss. Vi har ofta formats till att kritiskt syna vår omgivning men att även försöka se den från mer än ett perspektiv. Dock är det sällan vi blir visade mer än ett perspektiv. Att se saker ur mer än ett perspektiv är en viktig del av att vara en Saftanist.
Att utvecklas är ett stort mål inom Saftanismen.
Personligen anser jag mig utvecklas efter varje ny sak som sker i mitt liv, och jag strävar konstant efter mer kunskap. En Saftanist ska alltid våga vandra framåt, våga ta för sig och lära sig av sina erfarenheter.
Ifall tiden är linjär eller inte bryr vi oss därmed inte om. Det påverkar inte våra beslut.

Verklighetssyn

Hur världen egentligen kom till bekommer inte hur vi lever våra liv. Den verkligheten vi lever i är i vårt nu, och därmed påverkar inte världens uppkomst den. För Saftanismen är det väldigt viktigt att må bra i det nuet man befinner sig i. Vantrivs man i sitt nu, bör man genast göra ändringar för att finna ett välbefinnande.
Det är även en stor del av i att finna meningen med sitt liv. För meningen med livet är olika för varje individ. Därför är det upp till var och en att finna meningen i sitt eget liv. Att finna det som bidrar till ditt välbefinnande kan mycket väl vara själva meningen med just ditt liv. Det är även viktigt att acceptera det faktumet att andra inte har samma mening med sina liv som just du har. Det finns filosofer som ifrågasätter ifall världen är något mer än vad vi själva kan förnimma. Om ett träd faller i skogen utan att någon ser det, faller det verkligen då? Vilket alltså skulle innebära att världen slutar existerar ifall vi inte är i direkt närhet med den. Världen är alltså bara i ditt sinne. Ett sådant synsätt förkastar Saftanismen.
Världen består av mer än det vi personligen kan se, höra, lukta, känna eller smaka. Världen är inte så liten. Världen slutar inte existera bara för att vi lämnar den.
Givetvis ändras världen av vår närvaro, och vi har våra egna uppfattningar om saker och ting. Där skiljer Saftanismen inte mycket från de gamla sofisternas läror, om att världen på det viset är subjektiv och ändras utefter vad varje individ ser i saker och ting. Fast grunden förblir den samma. Det handlar bara om olika perspektiv.

Som Saftanist tror man varken på en ren materialistisk-, eller en ren idealistisk-verklighet. Både det fysiska och psykiska fyller olika funktioner för att skapa vår verklighet. En viktig del av Saftanismen är att inse att varje mynt består av två sidor. Även om det ibland kan vara svårt att inse. Ibland ligger myntet plant på ena sidan, och man kan lätt missa andra sidan, trots att den finns där.

kaoskaos

Samhällssyn

Saftanismen menar att människan i grunden är en egoistisk varelse. Även att alla livsformer är det. Även om vi genomgår en handling som skänker andra glädje, gör vi det efter eget behov. Behov av att känna att vi bidrar eller vad som helst. Bryter vi ner allt agerande så kan vi alltid komma till en egoistisk tanke. Detta ser Saftanismen dock inte som negativt. För om man tänker tillräckligt egoistisk så gynnar det även de andra omkring en. Är de omkring dig glada, så bidrar det till att du själv får ett bättre liv. Därmed så är en renodlat analytisk egoism egentligen det bästa för vår välfärd.
Dock så är det så många som inte tänker genom sina gärningar; vilket har medfört att egoismen fått en negativ innebörd.
Vi bör givetvis sära på kortvarig egoistisk handling från den långvariga/analytiska. En kortsiktig handling bidrar inte till något gott, för det stora hela. Istället blir det en ogenomtänkt handling som bara stimulerar ditt lustcentra för en kort stund. Som till exempel; om du hamnar i bråk på krogen och slår ner en person. Kortsiktigt känner du dig stor, stark och det kan ge dig en kick. Långsiktigt så polisanmäls du och du får böta för din handling. Vilket är då egentligen mer egoistiskt? Att strunta i bråket och gå därifrån eller att få din kick genom att slå ner personen? I långsiktigt/analytiskt egoistisk tänkande borde du gått därifrån. Man ska helt enkelt sköta sin egen trädgård.
En Saftanist skall alltså analysera sitt agerande och komma fram till vad som är mest gynnsamt innan hen verkligen agerar. Som Saftanist ska man förstå det egoistiska syftet med ett agerande, och man ska förstå innebörden. Man skall även inte heller förneka att man göra saker ur rent egoistiska agendor.
Om alla hade varit mer öppna för denna tanke hade det bidragit till ett ärligare samhälle, ett samhälle där vi inte tvingat oss på varandra på samma vis som idag. Det är idag även fruktansvärt vanligt med folk som är rädda för att vara för sig själva, enbart för att samhället satt upp en norm om hur alla bör vara. Vilket bara bidrar till större utanförskap. Det är även rädslan för detta utanförskap, som gör att vi idag ser så mycket skilsmässor och olyckliga partnerskap. Det är många som formar en bild av sig själva utåt, som de tror andra vill se; bara för att de inte ska hamna utanför det som idag anses vara acceptabelt. Därmed skapas många partnerskap i falska skepnader där folk inte är ärliga mot varandra. Det leder till missämja och elände.
Utanförskapskänslan leder även ofta till depressioner och självmord. Något som vi ser blir allt vanligare.
En Saftanist bör kunna se bortom samhällets moraliska förpliktelser och forma sitt eget sätt att se på tillvaron. Som Saftanist ska du inte vara rädd för utanförskap, den innebär bara att du vågar stå ut, och att vara dig själv. Istället för att försöka passa in där du uppenbarligen inte gör det, så kommer du finna att du inte är ensam i din tankegång. Det finns fler som är precis lika utanför som dig.
En Saftanist låter inte samhället sätta upp sociala regler för hur man skall bete sig. Sådana regler skapar man själv, som passar en själv. Så länge dina regler inte skadar andra eller går emot det lands – som du själv valt att bo i – grundlagar, så är det helt upp till dig själv att forma hur du bestämmer dig för att leva.
Sökandet av livspartner är ett av många exempel på något som samhället sagt till oss hur det bör vara. Vi är inte alla skapta för en partner. En del av oss passar bättre i lösa förhållanden, en del i strikta. Ett förhållande skall vara mellan de personerna som det involverar, det är inte samhället som ska sätta upp regler för hur deras förhållande skall te sig.
Samhället ska inte forma oss, vi ska forma samhället.
Se därför till att stå upp för dig själv, och förneka inte dina egoistiska tankar. Var dock noga med att analysera ditt agerande innan du agerar.

baphomet

boulehavet
saftan.se